Hej bloggen!

Förlåt för att de tagit sån tid emellan varven :).

Jag har haft en del att tänka på. Eller rättare sagt, jag har kommit på en massa tankar.

Men först; jag var till sjukgymnasten för mitt knä, det visade sig inte vara något farligt med knät, men eftersom jag är överrörlig i mina leder, både höft och knä, kombinerat med en skev löpstil så har jag belastat en liten del av menisken med på tok för mycket vikt. Detta är inget farligt och läker av sig självt. Men för att det inte ska hända igen så måste jag springar mer “rakt” med mitt vänster knä. Troligen gör jag detta redan utan att veta om det på höger knä/ben, därför får jag aldrig problemet där.

Och nu har mitt knä läkt ihop, de gör inte längre “lite ont” när jag promenerar, så jag tänkte vänta några dagar till för att sedan prova igen att jogga.

Jag har nu nått en vikt på 102kg, jag är jättenära mitt första mål på < 100kg och det känns verkligen overkligt. Jag som länge trott att jag varit “obotligt tjock” och “tjock4life” och “mina gener gör mig fet” så är jag nu smalare än jag varit på länge och väger mindre än jag aldrig trodde jag skulle göra.

All min kunskap om lchf och fasta och vad det gör med kroppen bara sugs in i min hjärna. Och jag blir ibland beskylld för att “predika” kosten och vad som är fel med de kostråden som finns idag (tallriksmodellen). Men jag vet inte, jag har så mycket information och historier i mitt huvud och jag litar blint på det mesta. Jag lovordar LCHF eftersom jag sett vad det gör med min hunger och kost och humör. Jag lovordar fasta eftersom jag märker att jag kan gå hela och flera dagar utan mat, utan att dö! “Om jag inte får min frukost skulle jag svimma” kan man höra ibland, då säger jag “Nej, de gör du inte, jag lovar”.

Jag tror att all den här “okonventionella informationen” jag sitter på, som är jättefin i vissa “sekter” och kretsar har gjort att jag tappat kontakten med en del vänner jag har. Jag förstår dem. Jag känner att jag fått “a message from God!” och mitt uppdrag är att gå ut och predika. Kan man klandra mig för det? Jag har hittat en metod som fungerar för min typ av kropp, som gjort att jag tappat numer 26kg, som minskat mitt midjemått med säkert mer än 20 cm. Som gjort att mina för små kläder passar och i vissa fall ramlar av, att jag kan köpa mindre kläder, som gör att jag kan handla på “Dressmann” och inte “Dressmann XL” t.ex. Ska jag då sitta tyst när jag hör att man ska äta 5 gånger om dagen och äta kolhydratrik kost ? Näe. Jag har svårt för att låta bli då.

Det enda jag saknar kunskap om just nu, är hur det här fungerar för kvinnor. Jag må erkänna att jag är väldigt välsignad över att vara man, som inte har så mycket hormoner som stör systemet i kroppen. Min sambo har kört lchf i några månader nu och upplever tyvärr inte samma viktnedgång som jag, hon mår mycket bättre, men hon vore ju glad om vikten ändrade sig med. Hon märker dock skillnad på kläder vilket är nice :).

Jag känner också ett sånt sug över att utbilda mig till Dietist, jobba som dietist och få hjälpa människor med den kunskap jag känner till! Det vore väl fantastiskt om jag kunde säga åt en patient (som är man iom att jag inte förstår kvinnors hormoner riktigt, än) att prova LCHF och fasta, att äta allt de goda köttet och såsen och oljor m.m. Och sen bara se vad som händer, att få dokumentera vad som händer! De vore ju jättekul…

Nåväl, de var allt för mig :).

Vid det här datumet väger jag runt 102kg och har ett midjemått på 100cm, det ger mig en kroppsfettsprocent som är 22,23% cirka, vilket kvalificerar in mig i “Hög”,nivån för en kille mellan 18-29. För att komma till Normal måste jag ner till 18%. Vi får se hur det går :).

Ha de gött!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

%d bloggers like this: