Nytt år, nytt liv. 1 år senare!

(an english TLDR can be found here)

Hipp hipp hurraaa, ett år har gått! För exakt ett år sen sa jag att jag skulle ge LCHF en chans. Att jag skulle ge det ett år! Det var på min 28-årsdag. Idag fyller jag 29 (om du inte räknat ut det 😉 ).

Vad hände?

Som jag skrivit om tidigare i en annan summering så hände det massor i mitt liv under en kortare period. Det började med att min lille grabb föddes. Ett par månader senare dog min bästa vän i cancer, ett tag senare blev en annan vän “frisk” från sin diabetes. Den sistnämndas resa för att bli frisk har varit en inspiration för mig. “Kan han, så kan jag, men jag måste ge det tid” tänkte jag. Därför bestämde jag mig för 1 år . Och jag skulle hålla det året! Det har jag inte gjort dock, i runda slängar.

3-månadsfaser !

(24 april 2017 -> 24 Juli 2017)

Om jag nu ska summera så får jag summera i något som får bli “3-månadsfaser”. Jag började den 24:e april 2017. Vägde in mig på 129 kilo som fick bli min utgångspunkt (men jag har vägt betydligt mer, har bara inte vetat hur mycket pga skam). De första 3 månaderna var bara att anpassa kosten. Att sålla bort allt som inte var LCHF, det tog ett tag men de mest basiska grejerna försvann fort (potatis pasta ris bröd osv). Under denna period så läste jag så mycket jag bara kunde på Kostdoktorns hemsida som jag hittade. Började kolla igenom deras videosnuttar (guider) som för övrigt var i korta format som var enkla att se och lära sig igenom! Efter ett tag så blev jag även medlem för att komma åt de mer “djupare” videorna och kunskapen som de samlat på sig. Säga vad man vill om dieter osv, men jag svalde allt de här med hull å hår. Ingen större källkritik alls, jag kollade ett par andra hemsidor som för de mesta berättade om liknande erfarenheter, men annars så svalde jag kostdoktorn helt å hållet. Vilket i sig är farligt, man ska vara källkritisk. Men, för mig fungerade det här, så varför skulle jag tvivla, egentligen?

Från 24 april till 7:e juni hade jag tappat 9 kilo, bara genom att ändra om kosten. Då kände jag att våran gamla lågbudgetvåg inte kändes pålitlig. Eftersom vi tidigare kört med fitbit i familjen så hade jag ett fitbit-konto och lyckligtvis hade även fitbit vågar man kunde köpa, eller ja, en våg hade de då. Nu har de 2. Fitbit Aria köpte jag in, för dum som man är så tänkte man att en dyrare ny våg ger mig bättre noggrannhet ! Men visade sig att den gamla vågen visade mer eller mindre samma. Men Arian den kunde ladda upp min vikt till kontot och därmed fick jag gratis historik också. Sen mäter den även fettmasseprocent med, det kan ju vara intressant även om de inte är exakt. Men jag tänkte; “Shit, dieten funkar verkligen… Nu är de inte bara vätskekilon mer, nu är det riktiga kilon som faller av. Då måste jag ha en riktig våg!”.

Vikt förlorad inom perioden: 17 kg . 111.9kg slutade jag på.

(24 Juli 2017 -> 24 Oktober 2017)

Sommaren blomstrade och under denna perioden upptäckte jag Periodisk Fasta och joggning! Och jag nådde mitt första mål på att komma “under hundra”.
Nu flöt kosten på rätt naturligt. Jag åt bara när jag var hungrig och jag åt så korrekt och strikt som bara möjligt. Samtidigt så pågick nått friidrotts-EM på TV, i London tror jag till och med. Jag minns så väl att jag tittade på några svenskar som skulle springa 3000 meter (ihop med andra förstås). Det bara ryckte i kroppen, jag skulle också göra så. Jag skulle med springa! Jag klädde på mig de träningskläder jag haft sen tidigare gånger då jag tränat, platta skor jag haft på gymmet och så gick jag ner till spåret där jag bor. Vid startpunkten startade jag “Run” på fitbit-appen och körde. Tills jag inte orkade mer, tills jag började promenera. Där stannade jag appen och tänkte “här är punkten jag ska slå nästa gång”. Jag tror jag kom 1.4km vilket bara deeet var en stor grej för mig. Tidigare klarade jag typ 100 meter och sen behövde jag vila i 30 minuter.

Jag utmanade min kropp med fastande också, jag åt i princip 1 gång om dagen och det var middagen ihop med familjen på eftermiddagen. Jag la också in en heldagsfasta på tisdagen för att få “fina siffror” på onsdagmorgonen när jag kör invägning. Nu orkar jag inte längre göra det. Jag kan, men jag behöver inte. Som längst klarade jag 3 dagar på fastande mage. Jag hade säkert kunnat köra längre, men att äta mat är rätt gott faktiskt, med måtta ;).
27:e september hamnade jag på 99.3 kilo. Under hundra. Vem kunde tro?
Under denna period köpte jag mig ett par löpartights och riktiga joggingskor, jag började även gå till min sjukgymnast som jobbat med min rygg och mina ben. Det gjorde ont att börja träna kan jag säga. Många frågor som “varför har jag ont här?” som jag ville ha svar på. Han har varit underbar. En stor tillgång.

Vikt förlorad inom perioden: 15.7 kg . 96.3kg slutade jag på.

(24 Oktober 2017 -> 24 Januari 2018)

Eftersom jag hamnade under 100kg, eftersom jag nådde vissa distanser med joggningen, så ville jag pressa mig ännumer. Jag var inte nöjd med 100kg. Jag hade mer fett att förlora. Nya målet var under 90kg.
Under denna perioden inföll både lillgrabbens födelsedag samt jul å nyår. Man försöker i bästa mån att följa dieten, men jag hade också börjat tumma på den. Jag har redan gjort grovjobbet, och jag känner att jag har verktyg att hantera en “viktuppgång”. “När man festar så festar man, sen fastar man”. Man måste tillåta sig själv att få festa till det. Om det så är en kladdkaka, godis, en tårtbit. Det viktiga är att det inte blir varje dag, det viktiga är att man förbränner den efteråt. Och hur förbränner man kolhydrater bäst? Genom att fasta (har jag lärt mig), man kan träna också, men i början av min resa orkade jag inte träna, de var för tungt. Fasta var enklare, de var ju bara låta bli att äta.

Under denna perioden nådde jag nya distanser med joggningen. Jag klarade 5 kilometer joggning! Inte på rekordtid, ingen bra hastighet, men målet var inte det heller, målet var distans.
Under denna perioden kom även det riktiga snöovädret samt “rysskylan” som gjorde det omöjligt för mig att ens promenera ute. För att inte tala om det, när jag gjorde min joggning så överansträngde jag en muskel eller led i ena foten, så det gjorde så ont när jag belastade att jag inte kunde promenera, dessutom. Det tog 3-4 veckor innan detta försvann helt.

Kosten var inte längre strikt lchf. Nån gång i månaden kunde det bli pizza. Med efterföljande fasta då. Nån gång lite godis. Med betoning på lite. Men vi har alltid haft grundtänket kvar med kosten, att socker inte är bra, och att vi ska undvika kolhydrater i största mån. Eftersom jag tränar och joggar så har jag inte oroat mig så mycket. Och eftersom jag kör invägning varje onsdag så vet jag ju vad som orsakat ev viktuppgång pga att jag vet vad jag ätit senaste veckan. Och kan då enklare aktivt göra nåt åt det.

Vikt förlorad inom perioden: 6.4 kg . 89.9kg slutade jag på. Dvs, precis under 90! *klapp på axeln*

(24 Januari 2018 -> 24 April 2018 idag)

Under denna perioden fokuserade jag inte så mycket mer på viktnedgång. Jag har gjort min stora resa. –40kg liksom! Helt amazing. Februari och Mars månad var hemska. Snön låg kvar och kylan likaså. Det tog aldrig slut. Jag kunde inte jogga hur mycket jag än ville. Dessutom hade jag anmält mig till ett mil-lopp i september, på toppen av det anmälde jag mig till en 8km hinderbana i september månad också. Då kunde jag inte bara “gå hemma” och tänka på kosten. Måste ha kondis, måste ha styrka! Så jag skaffade mig ett gymkort på det lokala gymmet här. Mycket trevlig personal, berättade min historia fram tills dess, vad jag har anmält mig för, lite vad jag behöver ha och tror jag behöver ha. Fick ett mycket bra bemötande och genomgång av alla maskiner som fanns, samt ett träningsschema med 10 övningar som jag borde göra. Ben, mage, axlar bröst biceps triceps. Jag gick på gymmet när jag var “stor” också, men det kvittade hur mycket jag tränade så kändes det som att det aldrig gav resultat. Jag kunde inte ta ut mig som jag ville för det var för jobbigt. Jag tränade också själv så det var jobbigt att pusha sig själv.

Ungefär sen förra perioden så har inte längre målet varit viktnedgång. Jag har som lägst vägt 86.2 kilo (iallafall uppmätt). Det blir totalt -43kilo som jag gått ner. Men målet har varit att vara viktstabil nu mer. Inte gå upp, men gärna ner. Och att hålla sig viktstabil är viktigt. För under denna resan så har jag fått höra så många kommentarer i stil med “du kommer gå upp allt när du börjar äta normalt” osv. Ni vet redan alla kommentarer som alla som börjar med en diet får höra. Så därför är det viktigt mest för mig och min egna skull att hålla mig viktstabil. Dels så jag inte faller tillbaka till där jag var förr, samt för att visa att “Näe, jag gick inte upp allt igen…!”.

Vikt förlorad inom perioden: 0,8 kg . 89.1kg stod vågen på i onsdags. Imorgon är det en ny vikt. Men som lägst 86.2 kg denna period. Men det viktiga har varit trenden, stabiliteten.

24 april 2018.

Så nu står vi här… vad händer nu? Jag fortsätter förstås. Jag är mitt egna experiment. Jag dör inte av att fasta. Jag dör inte av en pizza. Jag dör inte av fett. Jag dör inte av kolhydrater. Jag måste bara fortsätta vara medveten. Jag måste träna på min egna självbild.

Min självbild är fortfarande inte up to par. När jag faller ihop med ryggen, så “rullar” sig magen och direkt känner jag mig som gamla 130kgs Stefan igen, fastän jag har strl Large eller strl Medium-kläder på mig. Hjärnan och självbilden är inte med. Jag vet inte hur jag ska lösa det, men jag jobbar på det. En tanke jag har är att fota mig mycket, i flera vinklar. Och jobba en del med före/efter-bilder.

“Ha den äran Stefan, bra jobbat och fortsätt!” – säger jag till mig själv, och bjuder er på några gamla bilder, samt några nya.

Tack <3.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 response to "Nytt år, nytt liv. 1 år senare!"

  1. By: Johnny Lundholm Posted: 2018-04-28

    Bra jobbat Stefan! Smart drag att hålla det på kvartalsbasis, funderar själv på hur jag ska få kontinuitet på min egna viktresa. Känns som om 10 -15 kg ner inte är så svårt, men att sen fortsätta är ju nyckeln. Har ungefär lika mycket som du att gå ner. Kör strikt/fakir och periodisk fasta. Väldigt inspirerade historia från dig, nu blir det kvartalsfokus som gäller! Tack! 🙂

  2. By: Fredrik "Majoren" Söderlund Posted: 2018-04-28

    Starkt jobbat Stefan och du delar med dig din resa på ett mycket trevligt och inspirerande sätt, garanterat till glädje för många! Tänk på att du kommer att öka i muskelmassa och därmed vikt ngt när du styrketränar, så häng inte läpp om vågen planar ut, håll istället koll t.ex. på midjemåttet!

  3. By: Febe Posted: 2018-05-03

    Tack för inspirationen!
    Jag kör också med lchf, samt fasta ibland. Och det händer, att jag vänstrar med kolhydrater; men då tar jag mig i kragen, och kör strikt några dagar, sedan några dagars fasta.
    Jag har kört i snart två år, och hittills tappat ungefär 25 kg. Ungefär 10 kg till, vore rätt lagom. Midjan anpassar sig inte lika bra; där är det sladdrigt. Det faktum att jag är mellan 55 och 60, kan nog ha med saken att göra.
    Jag känner igen det där med självbilden; jag har känt mig som en valross i många år. Nu håller jag på att avvalrossifiera mig, men även om jag nog egentligen är mer knubbsäl än valross nu, så sitter valrossen kvar i huvudet.
    Nå, tack för Din berättelse! Den uppmuntrar…

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

%d bloggers like this: